Det ska sägas på en gång - en renovering av den här digniteten är ett uthållighetsprov av värsta sorten, som får Marathon- eller Vasalopp att mest likna uppvärmningspass. Det är då kanske inte så mycket fysiken, som psyket som sätts på svåra prov.
Jag har gjort det förut, och visste vad jag gav mig in på: jobb varje dag från upptaget på hösten till sjösättningen och lite till - tusentals timmar. Kanske undantaget någon dag, typ Julafton. Nyårsafton och nyårsdagen är däremot inte röda dagar ur renoveringssynvinkel, utan måste sättas av. Det innebär att det, varje vardag så snart middagsdisken är avplockad, bär av ned till klubben för några timmars arbete. Veckohelgerna är naturligtvis bokade i sin helhet. Klockan står på väckning 6.20, och efter en snabb dusch och en stadig frukost, packas dagens matsäck. Först till klubben och sist hem är vad som gäller. Två arbetsdagar, vardera på tolv till tretton timmars fysiskt arbete är regel hela vintern.
(Dra pekaren över bilderna)
En ordentlig rötskada på ett svårreparerat ställe akterruffens välvda bakre hörn
Det skadade hörnet måste bort i sin helhet
Här är området frilagt, passar på att limma om en fog med epoxy
Hittar rötangrepp i den aktersta däcksbalken, närliggande balkvägare samt ramen mot akterspegeln
Så här ser det ut när de rötskadade bitarna är väck. Som tur är har angreppet inte spridit sig. Nu behandlar jag omkringliggande områden med glykol, samt impregnerar med Intertox och linolja.
Nospartiet har varit modifierat och ska byggas om...
Delar av balkvägaren ska bytas, det är knepigt att komma åt.