Vad är det då som gör mödan värd allt detta slit?

Ja det är ju i första hand att få njuta av slutresultatet. Att få spegla det perfekta vita skrovet i en spegelblank vik med mahogny och krom gnistrande i solskenet. Att få klirra med den immiga ölen och nubben, medan doften av färskpotatis och dill sprider sig från pentryt – Soraya är en mycket vacker dam i sina bästa år – OCH en praktisk och fungerande familjebåt.

Men hon är också en hobby som stundtals ger en fantastisk tillfredställelse – som när de nya vindruteramarna till ruffen provades på plats. Passningen var 110%-ig om nu något kan vara det. Det är inte ofta det blir så bra hur mycket man än anstränger sig – den känslan väger upp flera veckors motigheter och hopplöshet. Eller när Volvo Penta instrumenteringen renoverades – ett överraskande slutresultat som gav en försmak om hur helheten, den renoverade Soraya, skulle komma att te sig. Då åker magen hiss av lycka.

(För pekaren över småbilderna!)